Shared reading - högläsning och samtal

Shared Reading... vad är det? Inte konstigt om du inte vet. Själv hade jag inte en aning, innan jag fick en förfrågan
från Författarcentrum Väst om jag ville gå en utbildning och bli samtalsledare.
Sagt och gjort
Mitt första uppdrag blev ett äldreboende i Sönderbärke och mitt allra senaste ett fängelse i Mariestad.
Mycket mer olikt kan det kan bli, men det har fungerat på båda ställena (och på det jag gjort däremellan).

Jag kommer gärna till fler platser; sjukhus, vårdinrättningar, bibliotek, studieförbund, arbetsplatser och väldigt gärna
mer inom kriminalvården.

Mycket kortfattat läser man högt tillsammans - en dikt, en novell, ett utdrag ur en roman eller vad man nu tycker
passar i sammanhanget - för att sedan föra ett samtal tillsammans. Inte ett litterärt samtal, utan om vad texten väcker för,
känslor, tankar, minnen, idéer, behov, önskningar eller besvikelser.
Det är fascinerade vilka vägar samtalet kan ta, något som jag märkte nu på fängelset, när jag körde två grupper
parallellt. 

 
Reportage i Dagens Nyheter om Shared Reading på fängelset i Mariestad

Jag hade aldrig varit inne i ett fängelse innan jag klev innanför murarna på fängelset i Mariestad, där i första hand,
män som begått våld i nära relationer sitter.
Osäkerheten fanns där; hur skulle jag bli emottagen, skulle det komma några, skulle de som kom vara intresserade,
skulle man prata.
Åtta gånger blev det. Åtta gånger med läsning och samtal om det mesta i livet. Djupa samtal och ytliga. Hela tiden
med respekt för den som pratar.
En del kom med stor läsvana, andra hade knappt läst en bok. 
Flera stycken har uttryckt tacksamhet under "resans gång", några har börjat läsa mer och andra säger att samtalen
hjälpt dem att få nya perspektiv på livet.
Reportaget beskriver väl min upplevelse av hur det var.

Shared reading - Samtal utifrån litteraturen om världen, om utvecklingen, om livet, om människan...

Böckerna på bilden använde jag varken i fängelsett eller på äldreboendet, men väl på en festival om synen på framtiden, där man
kunde pröva på Shared Reading.

I fängelset blev det allt från tranströmer och Boye till Ulf Lundell och Bruno K Öijer. Jag läste ur egna böcker jag skrivit, eftersom
nyfikenheten var stor och vi läste flera noveller och även utdrag ur romaner, samt samtalade om Myten om Sisifos.
Man får pröva sig fram helt enkelt, men det måste vara texter man står för och kan relatera till.

Shared Reading har stärkt min övertygelse om nödvändigheten av möten, lyssnande och samtal. Därför vill jag gärna, som jag
skrev i inledningen, komma till fler platser.

Från äldreboendet minns jag en dam som var 97 år. Hon intog sin plats och det första hon sa, med bestämd röst, "hör jag inte
vad du säger, går jag".
Hon kom alla de fyra planerade gångerna.

Hör av er om ni är intresserade. Jag kan både berätta mer och boka in en högläsnings- och samtalsserie.