Latinamerika - Utveckling eller avveckling?

 Stefan Strömberg, författare, föreläsare och projektledare

 

     
                        Mina böcker - Författaren


Jag skriver mycket nu, efter ett uppehåll på några år. Senaste utgivna boken kom 2011 och jag var som mest aktiv 1994-2007. Elva titlar har det blivit totalt.
Men nu är det dags och jag har flera alster på gång. En nästan färdig bok om Ecuador, en ungdomsbok som är klar, en barnbok ihop med Maria Blom och så "Sång till Pensén- En mental kokbok för flexibla" som jag slutför just nu...
Välkommen att ta del av mitt författarskap!!! 

"Vi behöver en gemensam vision nu", en text ur kapitlet "Visioner" som ingår i boken "Sång till pensén" som jag
håller på att färdigställa nu.

För alls inte länge sedan var det "folkhemmet". Vi skulle alla få den grundtrygghet vi behövde. Jag läste Fogelströms Stockholmssvit och lärde mig att det som en gång bara varit en dröm, blev verklighet för de många. Och det var inte slut där. Man sjöng Internationalen och ur struparna ljöd "Arbetare i alla länder, förenen eder". Solidariteten var grundmurad och en vacker värld, som bara kunde bli bättre, låg framför oss.
Så började vår lyckas film att hacka. Trots att vi fick det materiellt allt bättre, blev fler och fler stressade och olyckliga. Trots en ständigt ökande tillväxt slutade pengarna att räcka och egoismen sköt fart. Trots globaliseringen började gränser stängas och idag kan vi inte ens enas om att rädda vår planet. "Lycka" har blivit att äga. Framgång sitter på utsidan...
Inför det senaste valet hade jag hoppats på att åtminstone något parti skulle komma med en vision. Som medborgare i landet Sverige äger vi rätt att kräva en framtidsdröm som inte bara rymmer lag och ordning, hårdare tag och stängda gränser.
Nej, det är andra frågor som måste ställas och allting måste, enligt min mening, utgå från att alla människor på vår planet föds med samma värde och med samma rätt till ett anständigt liv och vi har att skapa en tillvaro i samklang med jordklotets växter och djur.
Allt annat är underordnat detta och utifrån ovanstående ska vi sedan formulera hur vi ökar människors lycka, trygghet, gemenskap och möjligheter att känna kärlek. Det torde vara bevisat bortom rimlighetens gränser nu, att lika väl som att människan behöver nå upp till en viss materiell standard för att må väl, så skapar det överflöd som består i att äga många bilar, flera hus, garderober fulla av skor och kläder man inte använder, inte någon lycka. Vi har blivit marknadens olyckliga slavar istället för att ha en ekonomi som tjänar oss.
Inom den här gemensamma visionen ska det sedan, naturligtvis finna utrymme för den enskilda friheten att skapa sin egen tillvaro. Men den måste och ska begränsas av vår vackra planets resurser och av det självklara i att vi inte ska bygga lycka på andras bekostnad.
Jag vet redan hur många invändningar kommer att låta. Att det här är ovetenskapligt, att det är flummigt, att den fria marknaden är den enda som klarar det här och så vidare.
Det är det inte, säger jag då. Och hur man än vrider och vänder på det behöver vi i en ny gemensam vision att enas kring. Klarar vi inte av att skapa en sådan ligger de mörka krafterna på lur, redo att värva den som inte tänkt utan bara följer. Det kära läsare är fakta, omätbara visserligen men likaväl, och det är fakta som vi måste göra något åt nu!

"Jag tror det är dags att byta perspektiv nu", en text ur kapitlet "Vår fantastiska planet" i boken "Sång till pensén" som jag håller på att färdigställa...

"Alla mänskliga aktiviteter i staden kräver resurser från den omgivande miljön." ("Världens miljöhistoria" av J. Donald Hughes. Jo, jag vet. Det är samma bok igen.)
Om kvällen går jag ut och möter en måne i vardande. Det är stilla. Himlen är ännu ljus, men redan har det gått en månad sedan vi firade årets kortaste natt, eller - möjligen - årets längsta dag.
Nu är det tid att skörda. Snart har vi augusti här med vackra skymningar, en mörkare himmel och stjärnfall att önska till.
Det är kontrasterna som gör det värt att kliva upp om morgonen, tänker jag. Värmen avlöser kylan. Ljuset gör detsamma med mörkret. Och vännen på besök bryter ensamhetens tystnad...
Som jag står där i den ljumma aftonen landar mina tankar i betydelsen av att byta perspektiv. Förflytta sig själv från egenhändigt konstruerat centrum till bortglömd periferi.
Människan i den stora staden i det rika landet inbillar sig med oklädsam högfärd att det är här kärnan finns. Livets motor och förutsättningarna för lycka och framgång. Och med denna illusion presenterad som sanning blir stressen och materialismen en norm.
Men lek med tanken en stund...
Plötsligt, låt oss säga på grund av klimatförändringar, kollapsar världens transportsystem. Både inom och mellan världens stater.
Vilka klarar sig?
Landsbygden med sina råvaror eller staden med sin teknik, nöjesliv och banker fyllda av pengar, som inte längre är sedlar och mynt utan av förväntningar skapade siffror?
De rikare länderna eller de fattigare (hittar inga bra begrepp)? Hos oss räcker det att "dra ut en sladd" eller skicka ett tillräckligt aggressivt virus så rasar myndigheter och företag samman om problemen inte åtgärdas snabbt. På andra håll i världen är man vana vid knapphet och alternativa sätt att överleva...
Ja, som sagt, lek med tanken en stund och fundera på vad som verkligen är verkligt i tillvaron. Skrämmande kan tyckas, men likaväl nyttigt i tider som dessa.
Kanske kan det vara svårt att frigöra funderingarna i stadens ständiga brus, men på gårdsplanen i min skog, med halvmånen som vägvisare, svävar tanken fritt. Vi är ett gruskorn i rymden. Ett ögonblick i universums historia. Ja, vi är blott människor i en evighet av planerade tillfälligheter eller tillfällig planering. Välj själv...
En sak är jag dock övertygad om. Det är dags att byta perspektiv. Om så bara för en liten stund.

 

 

"Sång till Pensén - En mental kokbok för flexibla"

Min ännu outgivna bok om livet. 150 sidor om döden, freden, visionerna, naturen, kärleken, skogen...
Jag skriver för att påverka och jag gör det utifrån ett perspektiv jag valt, vilket bygger på mina erfarenheter i livet. Religiöst och politiskt obunde
n men med en stark övertygelse om alla människors lika värda och betydelsen av att leva i harmoni med naturen.
En bok där man kan välja text och sedan diskutera bland vänner, i skolan, i partiet, i organisationer.
Just nu letar jag förlag och hoppas...

"Latinamerika - Utveckling eller avveckling"

I mitten av 2000-talet skrev jag "Latinamerika - Utveckling eller avveckling" (Bäckströms förlag) efter att länge ha föreläst i ämnet. Tanken var att utifrån mina resor i Latinamerika, som nu är 40 stycken och sammanlagt fem år på kontinenten, visa att det finns så många olika sätt att tänka, så många olika sätt att utvecklas.
Jag ville också, som vanligt, så ett slag för betydelsen av att mötas och på så vis motverka rasism och främlingsfientlighet.

Fortfarande, när vi skriver 2018, föreläser jag om detta ständigt aktuella tema.

 

Landböckerna

 

Det började med en bok om Uruguay - Uruguay tillbaka till framtiden - och via Bolivia och Chile nådde jag så Guatemala.
Tanken var inte att "Guatemala - Efter kriget, innan freden" skulle avsluta serien och nu finns ju en Ecuadorbok som nästan är klar.
Jag är stolt över de här böckerna som har lästs av många för att vara den här typen av litteratur. Jag kallar dem skönlitterära fackböcker. Inte för att något är påhittat, utan för att det ska vara en njutbar läsning med fakta, upplevelser, anekdoter och många möten...
- Uruguay tillbaka till framtiden
- Boliviablues
- Chile - På vilken sida drömmarna
- Guatemala - Efter kriget, innan freden

(Samtliga på Bäckströms förlag)